Vintersallad

Min mor säger alltid när hon äter hos oss att mina sallader är så goda. Hur gör du, säger hon. För mig är det bara en enkel, vardagssallad vi äter. Men de slog mig att det är nog inte den typiska middagssalladen för de allra flesta. Så här kära mor kommer den enklaste och antagligen billigaste salladen som dessutom är extremt näringsrik och miljömässigt exemplarisk. För att göra inlägget något mer intressant har jag gjort tre exempel på samma sallad men för olika tillfällen. Enjoy

En blomkåls carppacio

Ett fint tilltugg på de innersta bladen runt blomkålen

Familjesalladen till maten

I den här salladen är det; Tunt skivad blomkål och morot, riven vitkål, fint strimlad rödkål, lite blandsallad. Innan vi åt upp den här jätte goda salladen hade jag fetaost, salt, peppar, olivolja och citron på. Jag glömde lök den här gången men det har jag nästan alltid, både gul och röd, purjo eller annan lök vi har hemma. Förutom att löken ger en fin brytning i salladen är det väldigt nyttigt. Vill man kan man slå i lite bönor och bulgur så har man en huvudrätt. Det skulle jag servera med en yoghurt som det finns lite citron, socker, salt, peppar och lite hackad dill i. Det är väldigt nyttigt att äta kål och den här tiden på året behöver vi all näring vi kan få. Dessutom är det alltid lika trevligt att köpa svenskodlade grönsaker och vi kan faktiskt göra det nu vilket är fantastiskt. Slopa tomaterna och isbergs salladen, in med kål, lök och annat gott och nyttigt som finns!

Med hjälp av mjölksyrad vitkål

Att mjölksyrade grönsaker är nyttigt visste jag men jag har aldrig förstått varför och aldrig heller testat att mjölksyra för hemmabruk. Men nu är det dags. Det var efter att jag läst på om d-vitamin brist som jag bestämde mig för att göra ett första försök. Det är nämligen så att det finns saker vi äter som hjälper kroppen att ta upp vitaminer och så finns det andra saker som vi äter som ställer till för upptaget av vitaminer. Bla så är surdegsbröd en sådan sak som försvårar för kroppen att ta upp järn men mjölksyrade gönsaker är en sådan sak som hjälper kroppen. Eftersom vi äter mycket surdeg i vår familj och även andra saker som ställer till det känner jag att vi måste balansera upp med lite syrat i kylen.

Jag hittade ett recept där man använder 10g salt till ett kg vitkål (alltid ekologisk). Efter att man strimlat vitkålen varvar man salt och uppskuren kål i en skål. Sen är det bara att börja slå. Jag hade inte någon stomp så för mig tog det väldigt lång tid. Man vill slå ut vätskan ur den uppskurna kålen. Efter att den släppt ifrån sig vätska så fyller man en burk som är lufttät 3/4 och ser till att vätskan täcker kålen. Gör den inte det när man fyllt på burken är det bara att fortsätta mosa tills kålen är täckt. Förslut locket, låt stå i rumstemperatur (ca 18-20 grader) och mörkt i två veckor. Efter det ska den in i kylskåpet och stå där i 4 veckor, efter det ska den vara klar. När man öppnar burken ska man känna direkt om allt gått som det skulle. Precis som man känner på en surdeg om den är frisk och fräsch ska den syrade kålen ha en syrlig och frisk doft och absolut inget mögel i burken. 

Jag ställer alltid in mina burkar i ugnen på 100 grader i 10 minuter innan användning. Det är för att försäkra mig om att det inte ska finnas några bakterier i dem. Diskmedel är också en sådan sak som kan förstöra en inläggning om det finns kvar rester av det i burken du använder. Hygien är väldigt viktigt och om man slarvar får man alltid betala i form av förstört resultat.

Nu är det bara att vänta..

Med en doft av sommaren i vårt minne

Nu har den här bloggen gått ner på lågvarv. Till våren blir det massa nya gröna inlägg men tills dess kanske det bara ploppar upp ett gott recept eller två. God Jul

Lite spår av vinter

Det vart några dagar med snö och riktig kyla. När man öppnade fönstret så luktade det vinter. Hur luktar det frågade min faster mig. Efter att riktigt känt in doften sa jag: Det luktar barndom, förväntan och kalla fingertoppar.

  Lejongap - Antirrhinum major

De står fina och starka trots många nätter av snö och kyla, 

kanske en bra blomma att ha i en kruka på farstun, med ett litet kärleksgräs. 

Sista sylten

Vi ska flytta och har börjat kola in i skafferi, kyl och frys vad som måste ätas upp innan köket ska packas ner. Jag har massor av bär som jag och min dotter plockade i somras, bla svarta och röda vinbär. Så jag bestämde mig för att göra sylt av det istället för att frakta med mig frysta bär eller koka saft. Den blev syrlig och kommer passa perfekt på pannkakor eller gröten.

Burkarna lyckades jag köpa på en loppis. Han skulle ha 30 kr styck men det slutade med att jag fick 20 st för 250 kr. Mycket nöjd med det köpet måste jag säga!

Från is är du kommen, till is ska du åter bli

Jag fick i panik springa till lotten idag och grepa upp de sista palsternackorna. Igår kväll var det blött och mjukt och idag kom jag knappt ner med greppen. Aldrig trodde jag att det kunde gå så fort. Vintern har smugit sig hit och ett tunt täcke snö ligger vilande på marken. Så vad passar bättre än en varm, söt palsternackssoppa. När jag gör soppa gör jag alltid en stor satts så jag kan frysa in några portioner att ha till lunch i skolan.

Pastinaca sativa, palsternacka

Jag hackade i lite potatis, gul lök och vitlök. Jag smaksatte med salt, peppar, grönsaksbuljong och faktiskt lite apelsinjucie vilket gav den lite syra och det behövdes eftersom palsternackorna är så söta. Sen rårev jag lite palsternacka och använde som garni.

Skrivarverkstad i höstmörkret

Just nu håller jag på att skriva B-uppsats. Jag vill undersöka om en trädgårdsmästare kan förse en restaurang med ett sortiment råvaror och att restaurangen då tjänar så mycket i råvarukostnad att den vinsten kan avlöna den säsongsanställda trädgårdsmästaren.

  Jag undersöker det genom att jobba mot ett befintligt kök för att få mängden de behöver i veckan. Sen räknar jag sen ut vilken area som behövs för att möta kökets behov. Utifrån det räknar jag sedan ut arbetstidsåtgången. Jag räknar också ut vad restaurangen tjänar i färre leveranser och försöker få med alla små kostnader som kan tänkas vara av betydelse i min uträkning. Sen ska jag väga allt detta mot varandra och försöka räkna ut värdet i att ha en egen trädgårdsmästare. Den egna odlingen skulle innebära att allt blir ekologiskt. Köket köper idag icke ekologiska produkter på grund av att ekonomin inte tillåter annat. Jag visar det genom att jämföra priser från leverantörer, både det icke ekologiska som köket köper idag och det ekologiska alternativet som får visa på vad råvaran som kommer från den egna odlingen har för värde. 

Jag hoppas såklart att min uppsats visar att ett sådant här samarbete är vinstfördelaktigt och därför mycket möjligt att genomföra. Det skulle kunna leda till fler jobb åt de trädgårdsmästare som vill hålla på med odling och kanske starta en trend hos restauranger att ha sin egen trädgårdsmästare. Jag tror att en sådan trend kan leda till en ökad status hos grönsaksodlare men också att det blir en mer miljögeneröst lösning.