Med en doft av sommaren i vårt minne

Nu har den här bloggen gått ner på lågvarv. Till våren blir det massa nya gröna inlägg men tills dess kanske det bara ploppar upp ett gott recept eller två. God Jul

Lite spår av vinter

Det vart några dagar med snö och riktig kyla. När man öppnade fönstret så luktade det vinter. Hur luktar det frågade min faster mig. Efter att riktigt känt in doften sa jag: Det luktar barndom, förväntan och kalla fingertoppar.

  Lejongap - Antirrhinum major

De står fina och starka trots många nätter av snö och kyla, 

kanske en bra blomma att ha i en kruka på farstun, med ett litet kärleksgräs. 

Sista sylten

Vi ska flytta och har börjat kola in i skafferi, kyl och frys vad som måste ätas upp innan köket ska packas ner. Jag har massor av bär som jag och min dotter plockade i somras, bla svarta och röda vinbär. Så jag bestämde mig för att göra sylt av det istället för att frakta med mig frysta bär eller koka saft. Den blev syrlig och kommer passa perfekt på pannkakor eller gröten.

Burkarna lyckades jag köpa på en loppis. Han skulle ha 30 kr styck men det slutade med att jag fick 20 st för 250 kr. Mycket nöjd med det köpet måste jag säga!

Från is är du kommen, till is ska du åter bli

Jag fick i panik springa till lotten idag och grepa upp de sista palsternackorna. Igår kväll var det blött och mjukt och idag kom jag knappt ner med greppen. Aldrig trodde jag att det kunde gå så fort. Vintern har smugit sig hit och ett tunt täcke snö ligger vilande på marken. Så vad passar bättre än en varm, söt palsternackssoppa. När jag gör soppa gör jag alltid en stor satts så jag kan frysa in några portioner att ha till lunch i skolan.

Pastinaca sativa, palsternacka

Jag hackade i lite potatis, gul lök och vitlök. Jag smaksatte med salt, peppar, grönsaksbuljong och faktiskt lite apelsinjucie vilket gav den lite syra och det behövdes eftersom palsternackorna är så söta. Sen rårev jag lite palsternacka och använde som garni.

Skrivarverkstad i höstmörkret

Just nu håller jag på att skriva B-uppsats. Jag vill undersöka om en trädgårdsmästare kan förse en restaurang med ett sortiment råvaror och att restaurangen då tjänar så mycket i råvarukostnad att den vinsten kan avlöna den säsongsanställda trädgårdsmästaren.

  Jag undersöker det genom att jobba mot ett befintligt kök för att få mängden de behöver i veckan. Sen räknar jag sen ut vilken area som behövs för att möta kökets behov. Utifrån det räknar jag sedan ut arbetstidsåtgången. Jag räknar också ut vad restaurangen tjänar i färre leveranser och försöker få med alla små kostnader som kan tänkas vara av betydelse i min uträkning. Sen ska jag väga allt detta mot varandra och försöka räkna ut värdet i att ha en egen trädgårdsmästare. Den egna odlingen skulle innebära att allt blir ekologiskt. Köket köper idag icke ekologiska produkter på grund av att ekonomin inte tillåter annat. Jag visar det genom att jämföra priser från leverantörer, både det icke ekologiska som köket köper idag och det ekologiska alternativet som får visa på vad råvaran som kommer från den egna odlingen har för värde. 

Jag hoppas såklart att min uppsats visar att ett sådant här samarbete är vinstfördelaktigt och därför mycket möjligt att genomföra. Det skulle kunna leda till fler jobb åt de trädgårdsmästare som vill hålla på med odling och kanske starta en trend hos restauranger att ha sin egen trädgårdsmästare. Jag tror att en sådan trend kan leda till en ökad status hos grönsaksodlare men också att det blir en mer miljögeneröst lösning.

Från skörd till bord

Jag var vid min lott igår och då kunde jag inte låta bli att plocka upp lite jordärtskockor. Jag lämnade kvar hälften eftersom jag också vill ha stora söta kocker i vår. Det är inte för ens nu på hösten som jordärtskockorna växer på sig. När jag var på min lott träffade jag en klasskompis som lät mig råna henne på lite bondbönor och blåbönor. Så idag blev det en jordärtskocks soppa med bönor som jag stekte med purjolök som topping. Jag serverade i små marmeladburkar som jag sparat för att lägga in i.

Bönorna ligger som små foster i skidan, som på en bädd av bomull. 

Bleka

Blekning är ett gammalt knep att få beska ur grönsaker. Det är ett hantverk som fortfarande används flitigt bland grönsaksodlare. Man kan använda sig av dyrbar keramik eller bara vanligt tidningspapper. Några vanliga grödor att bleka är, purjolök, selleri, kardon och nu precis har jag upptäckt att man kan sätta en liten hatt på kronärtskockan för att få den extra mjäll.

Tjejen som gjort de här vackra lerkonstverken heter Karin A. Cederholm, det var ett examensarbete om jag förstått det rätt.

Mat med bouquet garni nr 2

Det blev en saffrans fiskgryta med räkor. Självklart certifierade. Lite potatis, broccoli, blomkål, vitlök rotselleri, morot och fänkål. Och så klart fick ju bouquet garni nr 2  koka med när jag gjorde basen på grytan. Sen hade jag några gulgröna tomater på balkongen som aldrig kommer hinna mogna. Dom tog jag och skar i skivor och panerade dom i vetemjöl sen friterade jag dom. De fick ligga som en botten under räkorna på tallriken. Jag garnerade med grekisk oregano blomma, smultronblomma och hackad kinesisk gräslök.

Jag brukar skiva filéer av fisk och rulla dem, sen ställer jag in dom så i kylen ett tag så att de "sätter" sig för då behåller dom formen när man sänker ner dom i grytan några minuter innan servering.

 Här skymtar man de friterade tomaterna som jag skrev om.

Det vart både fint och gott. Och jag kan helt ärligt säga att det fanns en ton av krondill som lyfte grytan till en annan nivå. Jag måste börja använda mig av bouquet garni mer än vad jag gör för det blir sådan skillnad.

Svartsenap - Brassica nigra

I våras direktsådde jag svartsenap. Dom kom upp jätte bra och jag gallrade ordentligt, det verkade som om vart enda frö jag sått grott. Senapen hör ju till kålsläktet Brassica så efter två veckor ungefär så fick jag ett jordlopps anfall och dom åt upp nästan allt. Först tänkte jag att det var kört, ingen ide att försöka rädda dom men för säkerhets skull så strödde jag träaska över. Och som vanligt med träaska så flydde lopporna och plantorna kom igen. Det har varit spännande att följa senapen, om jag ska vara ärlig så visste jag inte hur den skulle komma att se ut. Väldigt fin tycker jag. Hos mig blev den ca metern men längre söderut blir den nog högre. Anledningen till att jag sådde svartsenap är för att jag vill förlänga säsongen med egenodlat  på vårt matbord.

Nu är den skördad och upphängd på tork, vilken dag som helst ska jag börja samla upp alla svarta små frön. Jag kommer att använda en del att göra senap på och en del precis som den är. Senap är otroligt nyttigt, bra mot leder och mycket mer. Man har odlat senap i 6000 år och från början i medicinskt syfte.

30/9

9/6

31/7

Ni ser senapen i höger hörn, de gula blommorna.

Mat med bouquet garni nr 1

Det blev en potatis och lök soppa med smör stekta trattkantareller och kryddtagetes blommor. Och det blir verkligen skillnad när man använder färska kryddor. Den blev mustig, och mjuk med en skvätt grädde, vilket passade perfekt till kantarellerna med smak av skog och vilt. Kryddtagetesen gav det där lilla extra.

bouquet garni

Det är inte bara vackert det är otroligt effektivt när du vill göra en god gryta, soppa eller sås. Bind ihop de kryddor du önskar, låt en bit av snöret hänga utanför, lägg upp och ner i grytan och ta ur när önskad smak uppnåtts. Men jag njuter en dag eller två av mina bouquet garni innan dom åker i soppan.

Till fiskgrytan

Dill-Anethum graveolens

Kinesisk gräslöks blomma- Allium tuberosum

Citronmeliss-Melissa officinalis

Timjan-Thymus 

Till köttgrytan alt tomatsås, soppa

Kinesisk gräslöks blomma-Allium tuberosum 

Timjan-Thymus 

Salvia-Salvia

Kryddtagetes-Tagetes tenuifolia 

Grekisk oregano-Origanum vulgaris

Ser ni vad det är?

Zinnia

För mig är Zinnia inte det självklara valet i en rabatt. Den är färgsprakande och glad men svårplacerad just därför. Men den är som så mycket annat väldigt vacker med frost på sig. Färgen stannar på kronbladen långt efter att blad har gett vika. Som små solitärer, smycken, i en grön perennrabatt skulle det nog vara riktigt snyggt istället som man ofta ser dom, i en rabatt med nästan bara Zinnia.

Zinnia, Zinnia bicolor

Drypande fukt

Frosten är inte längre ett tunt täcke som sveper in en timme eller två. Nu ligger den som ett tungt, krispigt ishölje runt allt den träffar. Men än skiner solens strålar starkare och efter några timmar börjar frosten smälta. Och nu blir det vackert, allt i naturen fullkomligt dryper av fukt.

Jungfrun i det gröna, Nigella damascena

Rosenskära, Cosmos bipinnatus

Jungfrun i det gröna, Nigella damascena 

Stjärnflocka, Astrantia major

Röd rudbeckia, Echinacea purpurea 'Alba'

Vad är det som händer

på hösten. Varför färgas landskapet i en annan palett.

När lövträden märker att soltimmarna blir färre börjar de förbereda sig inför vintern. De behöver all näring de kan få så den börjar ta tillbaka protein bla klorofyll från löven och ombilda det till aminosyror som sedan kan lagras i trädets stam och rotsystem . Det kan sedan användas när trädet på våren ska producera nya löv. De olika pigmenten på bladen är på grund av olika proteiner, det är det som gör att de skiftar färg. Här i norden tappar träden sina löv för att ingen näring ska gå förlorad.

Lönn, Aser Platanoides

Björk, Betula